Kan inte andas.. Vill kanske inte ens andas, just nu.. Tänk när man var liten, när livet inte var så komplicerat, när man inte hade såna här problem.. Men samtidigt så känns det verkligen att man lever när sånt här händer, när alla känslor rinner ur dig, när man nästan har vätskebrist pga att man gråter så mycket :( När jag drar in snor så känns det som att jag får en kallsup varje gång.. men det är väll för det bästa, förhoppningsvis blir allt som förut igen.. för detta är sista chansen, om inte detta funkar så funkar inte vi, och då finns det inte så mycket mer att göra än att få ett slut på allting... Det värsta som kan hända.. :'(